Svenska språkkunskaper är inte en förutsättning för ett jobb som tandläkare

tandläkare

Samtidigt som svenska klasser för invandrare är bra och bra, är det bästa sättet att förvärva svenskt flyt och öka integrationen att uppmuntra invandrare att komma in på arbetsmarknaden så snart som möjligt.

Tanken att man först och främst ska få flytande svenska för att kunna arbeta är ett hinder för integration. Språkutveckling och arbete måste ske i tandem.

Regeringen har predikat ambitionen att förbättra SFI-klasserna (svenska för invandrare). Det här är en bra ambition. Men både analfabeter och universitetsutbildade invandrare sitter ihop i samma klassrum och får svensk språkkurser, kan knappast betraktas som en bra utbildning.

Visst är det viktigt att lära svenska om man överväger att bygga en framtid i Sverige. Men är det viktigt att lära sig svenska först? Det vill säga innan integrationsprocessen kan påbörjas? Att döma med uttalandena från de flesta politiska partierna under de senaste åren är svaret ja. En sådan rungande ja, att varje fråga om det skulle betraktas som nära provocerande.

Visst kan det, rent intuitivt, tyckas vara en framgångsrik modell för att föreslå att integrationen är något som sker gradvis. Först måste du lära dig språket, leta efter ett jobb, få ett jobb och betraktas som en integrerad medborgare. Problemet är att modellen inte fungerar i verkligheten. De som förespråkar det arbetar på lokaler som är helt orealistiska, till exempel att du kan lära dig ett språk i klassrummet, som vuxen. Du kan inte.

Förvärvet av ett språk fungerar bäst genom möten och samtal med dem som talar främmande språk som modersmål. Det här är någonting alla vet … i verkligheten.

Hur många har lärt sig franska i flera år i skolan och kan fortfarande inte göra mycket mer än att beställa en restaurangmåltid? Det visas dock att ett år som student eller au pair i, till exempel en fransk familj, arbetar underverk för språkförmåga. Här pratar vi om ungdomar som redan har en fördel när det gäller att lära sig ett främmande språk. En 35-årig står redan inför stora nackdelar.

Arbetet är den bästa vägen till integration. Bortsett från intäkterna och ökningen till självförtroende, ger ett jobb också den bästa möjligheten att lära sig det nya språket. Många argumenterar för att det finns yrken där stark svensk är nödvändig, och det är säkert fallet. Tandläkarexempel är en allmänt citerad i detta sammanhang, men det är långt ifrån alla invandrare som passar denna professionella kategori. Det gäller att kunna förklara för sina patienter de olika behandlingarna, förstå systemen som tandläkare jobbar i och bidra till att skapa en större tillit till yrket som tandläkare. Om det behövs tandimplantat, tandblekning, tandstensborttagning eller liknande så behöver tandläkaren kunna förklara detta.

Det har blivit accepterat att kräva flytande svenska oavsett yrkesanslutning och att utesluta personer från arbetsmarknaden när det inte kan bevisas. Kommunikationsförmåga förvärvas emellertid inte genom tal ensam. Det kräver också vilja att lyssna också – lyssna på dem som försöker göra sig förstådda i brutna svenska.

I en rapport från Sveriges radios Studio Ett-program i april introducerades vi till två irakiska män – Ali och Taha – som båda emigrerade till Sverige 2006. Taha hade gjort exakt “som han skulle göra”, dvs. fördjupat en SFI-kurs och sedan sökt arbete, samt flytta till en mindre stad, men var fortfarande utan jobb fem år senare, trots att han ville arbeta.

Ali hade dock vägrade delta i SFI, vägrade att leva på förmåner och insisterade på att bo i Stockholm. Det visade sig på så sätt också. Ali har aldrig haft förmåner, har jobbat i flera år och driver sin egen närbutik i Östermalm.

Rapporten presenterade ett tankeväckande och berörande porträtt av två personer som hade valt att följa två helt olika vägar mot att etablera sig i sitt antagna land. Medan det inte ger några enkla lösningar, och förklarar ingen särskild agenda, är det en sak klart – SFI har inte varit integreringselixir för någon av männen, och inte heller för deras fruar.

Taha svenskare verkar vara bättre än Ali’s vid denna tidpunkt, men Alis framtidsutsikter att förbättra sin svenska i framtiden kommer sannolikt att vara större än Taha, eftersom Ali har jobb och kommer i kontakt med svenskar varje dag, medan Taha sitter fast i ett system där SFI-kurser är sammanflätade med korta lärlingsplatser och vad han beskriver som “löjliga pratbutikkurser”, där de skär ut bilder och gör collage om Sverige.

Åren går och man kan inte undra, men hur mycket bättre kan Taha svensk och arbetsutsikter bli fast i permanent alienation?

En förändring av attityderna mot språkförmågan hos invandrarna kan inte uppnås genom lagstiftning och direktiv ensam. De krävs emellertid om integration ska ske, för verkliga.

“Talk är silver, tystnad är gyllene” är en fras från tiden till tiden i vårt land, men det låter lite daterat och märkligt. Uttrycket ska istället vara “prata är silver, att lyssna är gyllene”. Då kanske en mentalitet kan utvecklas där arbete och språkförvärv uppstår

Utmanande att lära sig svenska

Nyligen anlänt
Jag anlände till Sverige i augusti 2002 och beväpnade med Prismas förkortade engelska-svenska och svenska-engelska ordbok och en åtta veckors intensiv svensk kurs från University of California i Berkeley bakom mig. Fyra år senare, hade hund-eared ordboken grammatik noter scribbled i marginalerna och jag hade blivit en flytande svenska talare, mer eller mindre.

Processen att lära sig svenska var inte helt smärtfri. Jag frågade en gång min frisör om hon hade tid att sätta “flingor” i mitt hår. Visas, ordet jag egentligen ville vara “slingor”, för “höjdpunkter”. Istället hade jag bett henne att sätta frukostflingor i mitt hår.

Dagens svenska ord
En stor del av anledningen till att jag talade svenska blev bra att jag snabbt träffade svenska vänner som var villiga att hjälpa mig att träna. En av våra tekniker var att hålla reda på vårt “svenska ord av dagen” på en lista som tagits på köksskåpet.

Jag kom över listan för några månader sedan medan jag sorterade igenom några gamla papper. Det var roligt att inte bara se hur långt min svenska har utvecklats sedan dess, men också för att det gav en rekord av de samtal som mina vänner och jag hade runt middagsbordet i vår gemensamma lägenhet. Listan hjälpte mig att lära mig praktiska ordförråd, inklusive portkod (dörrkod), osthyvel (ostskivare) och benvärmare (legwarmers).

Barn vars föräldrar tillhör en nationell minoritet har rätt att lära sig det språket även om det inte kan vara deras modersmål. Det svenska teckenspråket har samma status som minoritetsspråk i lagen, och döva eller hörselskadade barn och deras familjer har också rätt att lära sig språket.

Ett insiders perspektiv
Som utlänning i Sverige är det sällsynt att vara i en situation där du tvingas tala svenska för att förstå.

“Av främmande talare har svenskar en av de högsta nivåerna på engelska, särskilt i konversation”, säger Bryan Mosey, en brittisk före detta kollega i Stockholm. “Det är vad jag som språkvärd skulle definiera som en sekund snarare än ett främmande språk.”

Trots svenskarnas flyt på engelska var inlärning svenska ett av mina mål från det ögonblick som jag slog av planet vid Arlanda flygplats. Att prata språket i mitt då värdland var skillnaden mellan att vara en evig utomstående och känna sig hemma. Det var inte bara att kunna beställa en kopp kaffe utan att kassan automatiskt bytte till engelska när hon hörde min amerikanska accent min miljö blev förståelig.

Språkinlärning som kulturell inblick
“Det finns en process för automatisering i språkinlärning”, säger Mosey. “När vi börjar lära sig ett nytt språk måste vi aktivt tänka på vad vi säger. Gradvis uppnår vi en nivå av flyt som kräver mindre ansträngning – kanske förstärker det uppfattningen att vara “mer hemma”. ”

“Jag vet att många engelska talare bor här länge utan att lära sig svenska, och det kan du säkert göra. Men att lära sig språket gör att man kan uppleva kulturen inifrån. ‘

Prislösa svenska anekdoter
Talar svenska upplåst flera personliga och professionella dörrar för mig. På en personlig nivå kan man lära sig ett främmande språk (och förlorare man gör medan man gör det) är något som många kan relatera till. Ämnet tjänade mer än en gång som en isbrytare när man mötte nya människor – svenskar och andra utlänningar lika.

Anekdoterna är oändliga … och ofta ovärderliga. Jag kommer ihåg en svensk flatkamrat som en gång sa till mig och min engelska vän att hans bror i Lappland gjorde “filtar”. Vi föreställde oss båda att hans bror gjorde handgjorda täcken. Killen förklarade sedan att hans bror arbetade för ett IT-företag, inte för en linneproducent och det var så vi upptäckte att det svenska ordet för “ansökan” är “blankett”. Hans bror gjorde online frågeformulär.

Att lära sig språket var också ett bra karriärflytt. Jag fortsatte med att arbeta med projekt som översatte text från svenska till engelska, och som frilansförfattare talade svenska tillät mig att kommunicera med intervjuade på eget villkor.

Men jag nådde aldrig helt perfekt. Jag tycker att det är fysiskt omöjligt för mina läppar att bilda rätt form att korrekt uttala det svenska ordet för sju: sju. Det låter nästan som “sko”, men inte riktigt. Om jag någonsin klarar det, ska jag låta dig veta det.